» Elin Algotsson

Namn.

Daily life, Frågor & svar, Graviditeten med Nellie Permalink1
Har ni bestämt något namn till bebisen? Ja, mer eller mindre kan man säga! Sen om de passar när hon eller han väl tittar ut är en annan femma :).
 
Tjejnamn har vi näst intill spikat. Vi hade ett namn sedan innan vi ens blev gravida som vi båda älskade och tänkte att "Detta ska vår dotter heta i framtiden!". Men så hände det man inte vill, och anledningen att jag inte kommer skriva ut några namn innan bebisen är ute och har fått sitt namn. En kompis till mig tog vårt namn. Hon hade ju såklart ingen aning och vet ännu inte, men så är det. Och nu känns det namnet fel att ta då jag kopplar det till henne och hennes barn. Men vi har ett annat namn som vi båda gillar väldigt mycket, tyvärr ganska populärt så det kanske inte är så unikt men det hindrar oss inte. Vi vill att vår dotter ska heta det, om hon passar i det vill säga!
 
Andranamn har vi bestämt oavsett. Det blir Linnéa efter mig, och Viola efter Christoffers mamma ifall det blir en liten tjej. Blir det en liten grabb så kommer han att få pappas smeknamn som andranamn; Nemo. Förnamn till ett litet gossebarn då? Jo men det har vi också. Men som sagt, det är jättesvårt innan man sett och fått lära känna den lilla krabaten fysiskt också. Det kanske inte alls passar när man väl är där.
 
Efternamn får vi se hur vi gör. Christoffer har ju tänkt byta efternamn och då blir det självklart det som vi vill föra vidare. Men om han inte hinner byta innan så kanske vi tar mitt tills den dagen han bytt. Vi får se med tiden helt enkelt!
 
Så mycket kan vi avslöja just nu. Resten får vänta tills dagen då vår son eller dotter föds då vi avslöjar vad namnet blir. Värsta cliffhangern ;).

Hur kommer det sig att vi gjort ett ultraljud redan?

Frågor & svar, Graviditeten med Nellie Permalink0
Jag har fått frågan av ett par stycken så tänkte att jag kunde svara i ett inlägg. Jag har varit supernojig att hela graviditeten bara varit inbillning i början. Jag har haft massvis med symptom och smärtor, en jäkla massa positiva tester, men ändå trodde jag inte riktigt på att jag var gravid. Det kändes för bra för att vara sant liksom. Och hela tiden drömde jag så konstiga drömmar. Jag kände att jag behövde få se svart på vitt ett bevis på att det är något där inne annars kommer jag noja mig HELA graviditeten VARJE dag. Så jag googlade på privat ultraljud och såg ett tips i ett forum sen hörde jag av mig till en klinik i stan. Då var jag bara i vecka 6. De sa åt mig att det var för tidigt för att garantera att vi skulle se något på ultraljudet, så de bad mig höra av mig igen i vecka 8. I vecka 8 hörde jag av mig igen som de bett mig - lika orolig som sist. De hade dock ingen ledig tid förrän tidigast vecka 10 (himla smidigt att jag är i samma vecka som det är på kalendern!) sen var det fullbokat ett tag framöver. Så jag tvekade inte utan tog denna tid. Kosta vad det kosta vill.
 
I väntrummet satt jag och Christoffer med genomsvettiga händer och försökte få tiden att gå tills det var vår tur. "Tänk om det inte är något hjärta som slår?" Snurrade runt i min skalle hela tiden. Sedan ropades jag till sist upp, fick gå in i ett rum och förklara varför vi bokat en tid och sen fick jag klä av mig och lägga mig i gynstolen. (Det var alltså ett vaginalt ultraljud då det var såpass tidigt.) Läkaren började att känna och kolla så att allt såg normalt ut och det gjorde det. Sedan började han titta runt med kameran. Efter någon minut visade han oss en pyttepytteliten krabat med 2 armar och 2 ben. Man kunde alltså se såpass redan då. Den flaxade litegrann med armarna och sedan zoomade han in och visade oss det tickande hjärtat. Jag kan säga såhär - jag har aldrig sett Christoffer le så stort som då! Det var så mysigt,  häftigt och framförallt lättande! Sedan frågade Christoffer om vi kunde få någon bild och det kunde vi. Dock var bilderna inte alls såpass tydliga som det vi såg på skärmen, men man ser ändå att det finns en bebis i min mage :). Detta besök kostade oss bara 200 kronor, det var ju absolut ingenting. Och det gav oss, framförallt mig, så himla mycket.
 
Sedan den dagen har jag verkligen hedrat min graviditet och lever ut den till fullo! Nu tror jag på att jag ska bli mamma i höst och Christoffer ska bli pappa. Längtar så!
 
 
 
 
 
Till top